Korta versionen:
Statssuveränitet: du stör ingen annan stat, de stör inte dig. På så sätt undviker vi väpnade konflikter, ev världskrig.
Humanitär intervention: Störa en annan stat då den inte kan eller vill garantera folkets säkerhet mot grova brott mot mänskligheten, varav det värsta är folkmord. Ska det vara tillåtet? Är det tillåtet? Föreligger det en skyldighet att intervenera? När? Hur? Vilka är riskerna?
Röstning avslutad. Fråga: Humanitär intervention...
Klar övervikt på alternativ b) kan vara legitim.

Långa versionen:
Idén om den suveräna staten kodifierades 1648 i Westfaliska freden som avslutade det 30-åriga kriget och närmare 150 år av oavbruten väpnad konflikt i Europa. Den innebar att ingen stat fick lägga sig i vad en annan gjorde, och definitivt inte våldföra sig på den. Fast om man hade en rättfärdig grund bl a så kunde det naturligtvis finnas undantag, fram tills våldsförbudet infördes ca 300 år senare i FN-stadgan.
Tack vare denna princip som bygger på ömsesidig respekt för varje stats okränkbarhet och värde, oavsett storlek, makt eller ekonomi, har det internationella samfundet hittills lyckats avvärja ett tredje världskrig. Inom varje stat har man således möjlighet att fatta beslut om allt som rör inre angelägenheter samt vilken utrikespolitik man vill föra. I Sverige kan vi välja att satsa på ett välfärdssamhälle eller att premiera miljöriktig (-are) transport, osv. Jättebra, eller hur? Men vad händer om en nationell ledare eller parti får för sig att det är bäst för staten att befolkningen blir homogen, att alla judar eller tutsier eller bosnier eller vietnamesisktänkande kambodjaner, ja ni fattar, ska bort? Ska övriga stater stå bredvid och titta på och säga, "Ja, det var tråkigt men vi kan inte göra något eftersom det är en nationell angelägenhet."
Hur många kan vi offra i statssuveränitetens namn, innan ett WWIII är värt risken? Det finns de som hävdar att det kan eller borde eller faktiskt finns undantag till regeln. Redan 1999 och 2000 frågade FN:s generalsekreterare Kofi Annan generalförsamlingen,
Statssuveränitet: du stör ingen annan stat, de stör inte dig. På så sätt undviker vi väpnade konflikter, ev världskrig.
Humanitär intervention: Störa en annan stat då den inte kan eller vill garantera folkets säkerhet mot grova brott mot mänskligheten, varav det värsta är folkmord. Ska det vara tillåtet? Är det tillåtet? Föreligger det en skyldighet att intervenera? När? Hur? Vilka är riskerna?
Röstning avslutad. Fråga: Humanitär intervention...
Klar övervikt på alternativ b) kan vara legitim.

Långa versionen:
Idén om den suveräna staten kodifierades 1648 i Westfaliska freden som avslutade det 30-åriga kriget och närmare 150 år av oavbruten väpnad konflikt i Europa. Den innebar att ingen stat fick lägga sig i vad en annan gjorde, och definitivt inte våldföra sig på den. Fast om man hade en rättfärdig grund bl a så kunde det naturligtvis finnas undantag, fram tills våldsförbudet infördes ca 300 år senare i FN-stadgan.
Tack vare denna princip som bygger på ömsesidig respekt för varje stats okränkbarhet och värde, oavsett storlek, makt eller ekonomi, har det internationella samfundet hittills lyckats avvärja ett tredje världskrig. Inom varje stat har man således möjlighet att fatta beslut om allt som rör inre angelägenheter samt vilken utrikespolitik man vill föra. I Sverige kan vi välja att satsa på ett välfärdssamhälle eller att premiera miljöriktig (-are) transport, osv. Jättebra, eller hur? Men vad händer om en nationell ledare eller parti får för sig att det är bäst för staten att befolkningen blir homogen, att alla judar eller tutsier eller bosnier eller vietnamesisktänkande kambodjaner, ja ni fattar, ska bort? Ska övriga stater stå bredvid och titta på och säga, "Ja, det var tråkigt men vi kan inte göra något eftersom det är en nationell angelägenhet."
Hur många kan vi offra i statssuveränitetens namn, innan ett WWIII är värt risken? Det finns de som hävdar att det kan eller borde eller faktiskt finns undantag till regeln. Redan 1999 och 2000 frågade FN:s generalsekreterare Kofi Annan generalförsamlingen,
… if humanitarian intervention is, indeed, an unacceptable
assault on sovereignty, how should we respond to a Rwanda,
to a Srebrenica – to gross and systematic violations of human
rights that offend every precept of our common humanity?
assault on sovereignty, how should we respond to a Rwanda,
to a Srebrenica – to gross and systematic violations of human
rights that offend every precept of our common humanity?
Var går gränsen? Vilka villkor måste vara uppfyllda för att inte bara legitimera utan även legalisera en humanitär intervention? Måste hundratusentals redan ha mördats eller räcker det att staten, eller andra parter som staten inte kan kontrollera, planerar en förintelse? Dessa är svåra frågor som ICISS (International Commission on Intervention and State Sovereignty, en FN-kommission) försökt reda ut. Rapporten, Responsibility to Protect eller R2P, presenterades för och godkändes av Generalförsamlingen 2005 och gick ut på att det inte bara är legitimt, inte bara är legalt, utan faktiskt är en skyldighet att intervenera av humanitära skäl.
Vilka risker för internationell fred och säkerhet uppstår nu när detta fönster öppnats? Är vi tillbaka i Westfaliska freden där "rättfärdig grund" kunde vara att kristna hela Afrika och lägga beslag på deras naturresurser, vilket ju låg i statens intresse. Visst är väl det en rättfärdig grund - att värna om fädernelandet?? Åandra sidan - Finns det några risker överhuvudtaget? Kommer verkligen FN:s säkerhetsråd någonsin komma fram till att FN skall ingripa i någon väpnad konflikt? Antagligen inte. Men R2P banar väg för en ny världsordning. Vilken återstår att se.
Jag hoppas på Barack Obama, att hans retorik ska visa sig vara mer än det, och på hans kollegor, att de ska ha en vision om en multipolär värld, inte den unipolära som GW Bush strävat efter.
Röstning avslutad. Fråga: Humanitär intervention...
Klar övervikt på alternativ b) kan vara legitim.

Bild från Google Images
Vilka risker för internationell fred och säkerhet uppstår nu när detta fönster öppnats? Är vi tillbaka i Westfaliska freden där "rättfärdig grund" kunde vara att kristna hela Afrika och lägga beslag på deras naturresurser, vilket ju låg i statens intresse. Visst är väl det en rättfärdig grund - att värna om fädernelandet?? Åandra sidan - Finns det några risker överhuvudtaget? Kommer verkligen FN:s säkerhetsråd någonsin komma fram till att FN skall ingripa i någon väpnad konflikt? Antagligen inte. Men R2P banar väg för en ny världsordning. Vilken återstår att se.
Jag hoppas på Barack Obama, att hans retorik ska visa sig vara mer än det, och på hans kollegor, att de ska ha en vision om en multipolär värld, inte den unipolära som GW Bush strävat efter.
Röstning avslutad. Fråga: Humanitär intervention...
Klar övervikt på alternativ b) kan vara legitim.

Bild från Google Images
6 comments:
Hej Lisa! Vilket intressant inlägg, väl värt att fundera på..!
Var kul att se Erik så stor (i filmklippet), jag har ju inte träffat någon i din familj förutom dig på säkert 15 år. Bor mamma o pappa kvar i Skolsta? Kramar, Lisa
Hej! Intressanta frågor. Är det du som har skrivit? Är det verkligen bara jag som har röstat, eller rensar du emellanåt? Svåra frågor; vid visa situationer kanske många (inkl de som inte röstar) tycker valet är självklart medan vid andra är det knepigare. Och efteråt menar många att det var så uppenbart att andra länder skulle ha agerat respektiv inte skulle ha gjort något (alltså, motsatsen till hur det nu blev). Pris och tack till dem som vågar och ids och orkar stå för det som är rätt.
/Mamma
Tack för rösten! Olyckligtvis är det nog bara du (och nu jag) som röstat.
Listen to mom, so proud to be a republican. Waving Old Glory at the pansy liberals *cough* sweden *cough* who oppose violence even in the face of stopping genocide. But dear mummy, are you forgetting that it's my ass that leaps into the fray?
I'm just kidding, it's not like it was the 82nd that went to panama, iraqx2, afgh, normndy, sicily, holland, and anzio acres.
No seriously, I'm yanking your chain here. What I really think is that we should start as many wars as we have to to keep me busy, and the rest of the world trembling in fear of american power.
So back to the real issue; I believe that everyone has a moral obligation to do what they can to save others. If an olympic swimmer is standing on a beach watching someone drown in calm safe waters he is as wrong as a woman voting. The same principle applies on a macroscale where, say, the US could send troops to Kosovo to prevent a genocide. Or the UK and France and Russia and the US maybe should have put their foot down when Germany invaded Poland back in the forties. I hear that was kindof a big deal that COULD have been nipped in the bud.
So seriously, why is this even an issue?
Intressant att du nämner Kosovo. Där var Sverige drivande och K-For (stavning?!) är svenskt. Invadering av Polen 1 sept 1939 föranledde historiens största krig, just för att Tredje Riket varnats åtskilligt för vad som skulle hända om de gick in i Polen. England förklarade krig mot Tyskland samma dag (?) som de gick över gränsen. Tyvärr är det så som Mamma säger, att oavsett om man räddar hundratusentals liv eller står bredvid och tittar på får man mycket kritik av det internationella samfundet. T ex i Kosovo för att man ingrep och Rwanda för att man tittade på när 800 000 människor mördades på 100 dagar. Detta är verkligen svåra frågor men jag tycker absolut att det är en skyldighet att ingripa när en regim mördar mm.
Nej, min älskade Kirre, jag har definitivt inte glömt vem som "leaps into the fray." Jag säger inte att valet är utan personliga konsekvenser, ofta hemska sådana -- priset kan vara fruktansvärdt högt -- men det får ju inte påverka våra val, eller hur? Ska jag säga, "rädda dem -- men skicka inte någon jag älskar"? Not going to happen. And this applies on every level, individual to international. Sometimes the very hardest part is knowing what choice is right. The worst part is realizing afterwards that you made the wrong choice, or not the best choice.
I don't think my first response was as much a question of "republican" or "waving Old Glory" (which I still do proudly & gladly & thankfully; sad that you would sneer at this) as much as a question of my faith.
Yes, I caught the women-voting jibe; I'm ignoring that one.
Like I already said (and as hyldelis confirmed), afterwards (and sometimes even sooner) the criticism comes. The expression in English is: "You're damned if you do; you're damned if you don't."
Sometimes other countries have watched (only watched) from a distance. Try listening to my Bosnien co-workers ask why "peace-keeping forces" stood at the entrance of their city and watched (only watched) as people were murdered and ravaged.
Det gläder mig att ni står för följande (jag avslutar detta inlägg med att citera era):
"I believe that everyone has a moral obligation to do what they can to save others." -- and --
"jag tycker absolut att det är en skyldighet att ingripa när en regim mördar mm."
/Mamma
Post a Comment