1 kommentarer

Nu när jag inte längre kan räkna mig som en sprillans ny bloggare har jag hunnit göra några reflektioner. Bloggare bloggar säkert av många olika anledningar men en återkommande anledning är att få kontakt. Kontakt med en annan människa, medbloggare eller ej. Man vill nå ut med sina tankar, observationer, budskap och känslor. Vad det beror på kan vi utforska en annan gång.

Hur som helst krävs det en mottagare för att informationsöverföringen ska vara komplett. Om det känns viktigt att nå ut känns det säkert lika viktigt att få veta att informationen har kommit fram. Hur ska detta gå till? Jo, bloggar är vanligtvis utrustade med en smidig funktion, som ofta återfinns längst ner i blogginlägget, som till att börja med är inställd på "0 kommentarer". Genom denna lilla funktion, som något ljushuvud som gått i samma tankar som mig kommit på, finns det möjlighet för kommunikationsmottagaren (dvs bloggläsaren) att signalera två saker. Dels att de läst inlägget och dels att de drabbats av en motreaktion som de vill dela med sig av till bloggaren. Om de fullföljer kommunikationen och kommenterar blogginlägget, har de säkrat lyckan för en kontaktsökande bloggare.


Här ett exempel på ett halvhjärtat försök att nå ut med ett budskap